Det svenska förbudet mot privatimport av alkohol gäller då man via ombud för in alkohol till Sverige. Detta förbud har de senaste åren fått stor uppmärksamhet då det i domstol har tvistats huruvida förbudet strider mot gemenskapsrättens fria rörlighet eller inte. Av denna anledning har Högsta domstolen begärt att få ett förhandsavgörande av EG-domstolen. Syftet med denna undersökning var att utreda om förbudet mot privatimport via ombud står i proportion till målet att skydda den svenska folkhälsan. Problemformuleringen som ställdes var; är förbudet mot Privatimport av alkohol via ombud förenligt med EG-rätten? I föreliggande uppsats har olika åsikter redovisats utifrån det svenska perspektivet samt gemenskapens perspektiv.

Harmonisering av punktskatter har skett främst genom Rådets direktiv 92/12/EEG om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor, det s k cirkulationsdirektivet. Cirkulationsdirektivets bestämmelser innebär att varorna i och för sig blir skattepliktiga när de produceras inom EU eller förs in till EU, men att de kan cirkulera fritt inom gemenskapen utan beskattningskonsekvenser. Varorna hanteras under s k suspension. För privatpersoners inköp för eget bruk, Privatimport, gäller dock att varan punktbeskattas i inköpslandet. Denna problematik aktualiserades i det uppmärksammade ?Man in Black-fallet? då det ej var fråga om privatimport i direktivets bemärkelse då varorna personligen måste föras över gränsen för att de skulle kunna punktbeskattas i inköpslandet.

Syfte: Syftet med denna studie var att utva?rdera om de palliativa ombud som utbildats av Palliativt Kompetenscentrum mellan ho?sten 2008 och va?ren 2012 anser att de kan arbeta med palliativa fra?gor pa? sin arbetsplats. Metod: En icke experimentell empirisk tva?rsnittsstudie med mixad metod i form av en enka?tunderso?kning riktad till samtliga som ga?tt utbildningen till palliativt ombud och som la?mnat sin e-postadress vid kursregistreringen.Resultat: Ba?de medarbetare och o?verordnade ger ett bra sto?d i arbetet med palliativa fra?gor och i ambitionen att arbeta enligt ett palliativt fo?rha?llningssa?tt. Sto?det upplevs starkare fra?n medarbetare a?n fra?n o?verordnade.

Människor med psykisk sjukdom har ofta på grund av sina funktionsnedsättningar stora svårigheter att ta kontakt med myndigheter vilket medför att de inte får sina behov tillgodosedda. I syfte att förbättra livsvillkoren och samordna insatser för dessa människor startades verksamheter med personligt ombud. Syftet med studien är att belysa olika samhällsaktörers erfarenheter av personligt ombud. De forskningsfrågor vi utgår från för att besvara syftet är hur aktörerna upplever och beskriver innebörden av det uppdrag de personliga ombuden utför samt hur de upplever att personliga ombud påverkat människor med psykiska funktionsnedsättningars möjigheter till integrering och delaktighet i samhället. Genom att intervjua flera enskilda aktörer från nätverket kring människan med psykisk funktionsnedsättning belyser studien vilken betydelse personligt ombud har för individen.

Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Lantmäteriet och har för avsikt att undersöka hur vanligt det är med ombud och biträden vid lantmäteriförrättningar samt anledningen till att sakägare väljer att använda ombud och biträden. En studie har genomförts genom en datainsamling från två olika län, Stockholm och Blekinge. Underlaget utgörs av både statliga och kommunala lantmäteriförrättningar som registrerats under 2010. Studien ligger även till grund för en enkätundersökning som genomförts med syfte att hitta anledningar till varför många sakägare väljer att anlita professionella ombud då detta innebär en kostnad som sakägaren enligt lagstiftning inte ska behöva svara för.Datainsamlingen som utfördes visade på att det i Stockholm län förekom externa ombud och biträden, dvs. ombud/biträden vilka inte redan var sakägare i förrättningen, i 4 % av de registrerade förrättningarna under 2010.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur personer som har ett personligt ombud för psykiskt funktionshindrade upplevde dennes insatser. Undersökningen gjordes med kvalitativa individuella intervjuer. Dessa genomfördes, i likhet med hela forskningsprocessen med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Detta teoretiska val kändes naturligt då syftet med uppsatsen var att undersöka informanternas egna upplevelser. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades sedan enligt en fenomenologisk analysmetod och presenterades därefter i undersökningens resultatkapitel.

Det personliga ombudets uppdrag kommer ifrån klienten själv, vilket medför ett större brukarinflytande och delaktighet i beslut som berör individen. Denna studie genomförs med en kvalitativ metodansats och har syftet att undersöka hur personliga ombud upplever sin roll i arbetet med personer med psykiska funktionshinder. Fenomenologiska analysmetoden används i studien. Resultatet visar på att upplevelsen i rollen som personligt ombud är det viktigt att jobba för klienten, på dennes uppdrag och vilja, vara följsam och lyhörd för önskemål. Att visa för klienten på vilka alternativ och möjligheter till insatser som finns i samhället utan att ta makten ifrån klienterna är viktigt.

Den statliga rättshjälpen gjordes i slutet av 90-talet subsidiär till rättsskyddet i privata försäkringar. Sedan dess utgör rättsskyddsförsäkringen i realiteten den enda möjligheten för en enskild att erhålla ett ekonomiskt bidrag för juridisk hjälp när vederbörande hamnat i rättstvist. Rättsskyddsförsäkringen har genomgått vissa förändringar de senaste åren på grund av kritik som riktats mot den svenska lagstiftningen och försäkringsvillkoren. Europeiska kommissionen har påtalat att den svenska lagstiftningen har givit en alltför stor frihet till avtalsparterna, och därmed i praktiken till försäkringsbolagen, att själva bestämma om detaljerna i rättsskyddsförsäkringen. Ungefär vid samma tid som kommissionens kritik nådde Sverige meddelade Högsta domstolen en dom där man menade att försäkringsbolagens villkor för rättsskyddsförsäkringen begränsade den försäkrades fria val av ombud.

Syftet med examensarbetet var att kartlägga vår målgrupps alkoholvanor och deras inställning till alkohol, samt att undersöka om deras syn på alkohol kan påverkas genom diskussioner och värderingsövningar. Undersökningen genomfördes i en nionde klass i Luleå kommun. För att kunna mäta om påverkan skett användes enkäter före och efter utvecklingsarbetet som bestod av gruppdiskussioner och värderingsövningar. Undersökningen visade att alkohol förekom i stor utsträckning i undersökningsgruppen och att de hade liberala åsikter gällande åldersgränser, langning och drickande i allmänhet. Undersökningen visade även att åsikter och attityder till alkohol går att påverka..

Denna uppsats strävar efter att besvara frågorna: Har systembolaget rätt att som ensam aktör bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige? Strider nuvarande reglering av svensk import och export av vin och sprit mot EG-rätten?EG-domstolen har i flera fall rörande offentliga monopol fastslagit att dessa i sig inte utgör något brott mot EG-rätten, under förutsättning att de anpassas till övrig EG-rätt på konkurrensrättens område. Det är därför med anledning av detta fullt möjligt för Systembolaget att ensam bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige. Ytterligare praxis på området visar på att monopolet i sig inte är otillåtet utan fokus ligger snarare på de faktorer som finns runt om monopolet t.ex. att det inte får verka diskriminerande mot utländska varor.Då det fortfarande inte finns något avgörande i frågan om import- och exportreglerna strider mot EG-rätten, så finns inget svar på denna fråga.

Obesity is a growing problem worldwide among children and adolescents. Previous research has shown that food habits and weight in order children with high and low risk of developing obesity (based on parental BMI) differs between the two groups. It has also been shown that the mother affects the child´s food habits and weight..

En enkätundersökning gjord på en högstadieskola syftar till att få kännedom om ungdomars vanor och kunskaper om alkohol, tobak och narkotika. 119 pojkar och 99 flickor deltog. Resultatet visar att ett stort antal av ungdomarna i undersökningen dricker alkohol och ingen av ungdomarna använder narkotika. Många ungdomar använder tobak. Ungdomarna började dricka alkohol och använda tobak vid 13-14-årsåldern.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser några av de personer som brukar personligt ombud har av verksamheten. Syftet är att ta reda på vad de anser fungerar bra och var det finns utrymme för förbättring.Utifrån detta syfte är studiens frågeställningar:Vilken betydelse har personligt ombud för ett mindre antal brukare? Hur upplevs det personliga ombudets bemötande av dessa brukare? Hur upplever dessa personer ombudsverksamheten i förhållande till socialtjänst och psykiatri vad gäller bemötande och tillgänglighet?Kvalitativ forskningsintervju har används för att samla in data. Åtta brukare har intervjuats utifrån en intervjuguide. Svaren har bearbetats och analyserats med hjälp av den analysmetod som beskrivs av Miles och Huberman.

Syftet med min uppsats är att beskriva hur barn uppfattar alkohol i vardagslivet och hur deras föräldrar tänker kring ämnet. Jag har intervjuat fyra barn och fyra föräldrar för att se hur barn uppfattar alkohol och hur de socialiseras in i vuxnas tankar kring alkohol. Jag har använt mig utav kvalitativ och fenomenografisk metod, samt Alfred Schutz, Peter L. Bergers, Thomas Luckmanns och George Herbert Meads teorier och begrepp för att analysera mitt material. Mitt resultat visade att barnen uppfattade alkohol negativt och med en viss oro och rädsla.

Fram till 1970- och 80-talet stod de stora mentalsjukhusen för all vård, rehabilitering och annat stöd när det gällde personer med psykiska sjukdomar. När psykoterapin började slå igenom på 70-talet ändrades successivt synen på psykisk sjukdom och vad som orsakade den. Nya teorier växte fram om hur den psykiatriska vården skulle bedrivas och så småningom övergick man från sjukhusvård till mer öppna vårdformer. De stora institutionerna avvecklades och de psykiskt sjuka hänvisades till att bo kvar hemma eller i särskilt boende. De funktionshindrade skulle få möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra.För att kunna uppnå förutsättningarna för ett värdigt liv, behöver den funktionshindrade ofta stöd av en annan person.